Sjukdomens förekomst, riskfaktorer, symptom och behandling samt prognos

Utomkvedshavandeskap (Ektopisk graviditet)

Sjukdom, symptom, orsaker, behandling samt förebyggande av Utomkvedshavandeskap (Ektopisk graviditet)

Definition

Ett utomkvedshavandeskap är en onormal graviditet som inträffar utanför livmodern (uterus)

Barnet kan då inte överleva.

Alternativa namn

Tubal graviditet, Cervikal graviditet, Abdominal graviditet, ektopisk graviditet.

Orsaker, förekomst och riskfaktorer

Utomkvedshavandeskap inträffar när barnet börjar utvecklas utanför livmodern (uterus)

Den vanligaste platsen för ett utomkvedshavandeskap är inom ett av rören genom vilken ägget passerar från äggstocken till livmodern (äggledaren). I sällsynta fall kan utomkvedshavandeskap uppstå i äggstocken, mage eller cervix.

Utomkvedshavandeskap orsakas oftast av ett tillstånd som blockerar eller fördröjer transport av ett befruktat ägg genom äggledaren till livmodern.

Detta kan orsakas av ett fysiskt stopp i röret.

De flesta fall är en följd av ärrbildning som orsakats av:

  • Tidigare utomkvedshavandeskap
  • Tidigare infektion i äggledarna
  • Kirurgi i äggledarna

Upp till 50% av kvinnor som har utomkvedshavandeskap har haft svullnad (inflammation) i äggledarna (salpingit) eller inflammatorisk sjukdomar (PID)

Vissa fall av ektopisk graviditet kan bero på:

  • Missbildningar i äggledarna
  • Komplikationer av en brusten blindtarm
  • Endometrios
  • Ärrbildning som orsakats av tidigare bäckenoperation

I ett fåtal fall är orsaken okänd.

Ibland kommer en kvinna bli gravid efter tubarsterilisering.

Utomkvedshavandeskap är mer sannolikt att inträffa 2 eller fler år efter ett sådant ingrepp, snarare än direkt efter det. Under det första året efter sterilisering, kommer endast ca 6% av graviditeter vara ektopisk, men de flesta graviditeter som inträffar 2 - 3 år efter tubarsterilisering kommer att vara ektopiska.

Kvinnor som har opererats för att efter tubarsterilisering åter kunna bli gravida har också en ökad risk för ektopisk graviditet.

Med hormoner, särskilt östrogen och progesteron (som de i p-piller), kan bromsa normal förflyttning av befruktade ägg i rören och leda till utomkvedshavandeskap.

Kvinnor som har in vitro fertilisering eller som har en spiral med progesteron har också har en ökad risk för ektopisk graviditet.

"Dagen efter-piller" (akuta preventivmedel) har kopplats till några fall av utomkvedshavandeskap.

Ektopisk graviditet inträffar hos 1 på 40 till 1 på 100 graviditeter.

Symptom

Om området kring den onormala graviditeten spricker och blöder, kan symptomen bli värre.

De kan innehålla:

  • Svimningskänsla eller faktiskt svimning
  • Smärta som känns i axelområde
  • Svår, skarp och plötslig smärta i nedre delen av magen

Inre blödningar på grund av en bristning kan leda till cirkulationschock.

Shock är det första symptomet på nästan 20% av utomkvedshavandeskap.

Tecken och tester

Vårdgivaren kommer att göra en bäckenundersökning, som kan visa ömhet i bäckenområdet.

Tester som kan göras är:

  • Culdocentesis
  • Hematokrit
  • Graviditetstest
  • Kvantitativa HCG blodprov
  • Transvaginalt ultraljud eller graviditet ultraljud
  • Vita blodkroppar

En ökning av kvantitativ hCG kan hjälpa att skilja en normal (intrauterin) graviditet från ett utomkvedshavandeskap.

Kvinnor med höga nivåer bör ha en vaginalt ultraljud för att identifiera en normal graviditet.

Andra tester kan användas för att bekräfta diagnosen, till exempel:

  • Laparoskopi
  • Laparotomi

Ett utomkvedshavandeskap kan påverka resultatet av ett serum progesteron test.

Behandling

Ektopisk graviditet kan inte fortsätta till födseln.

Utvecklingsländerna cellerna måste tas bort för att rädda moderns liv.

Du kommer att behöva akut medicinsk hjälp om området för utomkvedshavandeskap drabbas av bristningar, ruptur.

Ruptur kan leda till chock, ett akut tillstånd. Behandling för chock kan vara:

  • Blodtransfusion
  • Vätskor ges via en ven
  • Varmhållning
  • Oxygen
  • Höjning av benen

Om det finns en bristning kan kirurgi (laparotomi) göras för att stoppa blodförlusten.

Denna operation görs även för att:

  • Bekräfta ett utomkvedshavandeskap
  • Ta bort den onormala graviditeten
  • Reparera eventuella vävnadsskador

I vissa fall kan läkaren behöva ta bort äggledaren.

En minilaparotomy och laparoskopi är de vanligaste kirurgiska behandlingar för ett utomkvedshavandeskap som inte har spruckit.

Om läkaren inte tror att en bristning uppstår, kan du få ett läkemedel som heter metotrexat och övervakas. Du kan ha behöva ta blodprover och leverfunktionstester.

Förväntningar (prognos)

De flesta kvinnor som haft ett utomkvedshavandeskap kommer senare kunna ha en normal graviditet.

En upprepad ektopisk graviditet kan inträffa hos 10 - 20% av kvinnorna. Vissa kvinnor blir inte gravid igen.

Andelen dödsfall på grund av ett utomkvedshavandeskap i västvärlden har sjunkit under de senaste 30 åren.

Komplikationer

Den vanligaste komplikationen är brytningen med inre blödningar som leder till chock.

Dödsfall är sällsynt. Infertilitet förekommer hos 10 - 15% av kvinnor som haft ett utomkvedshavandeskap.

Ring din vårdgivare

Om du har symptom på utomkvedshavandeskap (särskilt nedre buksmärtor eller onormal vaginal blödning), ring din läkare.

Du kan ha ett utomkvedshavandeskap om du kan bli gravid (är fertil) och är sexuellt aktiva, även om du använder preventivmedel.

Förebyggande

De flesta former av utomkvedshavandeskap som sker utanför äggledarna kan förmodligen inte förebyggas.

Däremot kan en tubal graviditet (den vanligaste typen av utomkvedshavandeskap) förhindras i vissa fall genom att undvika förhållanden som kan leda till ärr i äggledarna.

Följande kan minska din risk:

  • Undvika riskfaktorer för inflammatoriska sjukdomar (PID) som att ha många sexuella partners, ha sex utan kondom, och att få sexuellt överförbara sjukdomar (STD)
  • Tidig diagnos och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar
  • Tidig diagnos och behandling av salpingit och PID