Sjukdomens förekomst, riskfaktorer, symptom och behandling samt prognos

Acute respiratory distress syndrome (ARDS, chocklunga)

Sjukdom, symptom, orsaker, behandling samt förebyggande av Acute respiratory distress syndrome (ARDS, chocklunga)

Definition

Akut respiratoriskt stresssyndrom (ARDS) även kallat adult respiratoriskt stressyndrom eller chocklunga är en livshotande lungsjukdom som hindrar tillräckligt med syre från att komma in i blodet.

Se även: Infant respiratory distress syndrome.

Alternativa namn

Noncardiogenic lungödem, ökad permeabilitet lungödem, Stiff lungorna, Shock lungorna, ARDS, akut lungskada adult respiratoriskt stressyndrom.

Orsaker, förekomst och riskfaktorer

ARDS kan orsakas av någon större svullnad (inflammation) eller skada på lungan.

Några vanliga orsaker är:

  • Inandas kräks i lungorna (aspiration)
  • Inandning kemikalier
  • Lunginflammation
  • Septisk chock
  • Trauma

ARDS leder till en ackumulering av vätska i luftblåsorna.

Denna vätska förhindrar tillräckligt med syre från att passera in i blodet.

Den vätska uppbyggd gör också lungorna tunga och stela, och minskar lungornas förmåga att expandera.

Nivån av syre i blodet kan bli farligt låg, även om personen får syrgas eller syre från en andningsmaskin genom en andningsslang (endotrakealtub)

ARDS förekommer ofta tillsammans med skador på andra organsystem, såsom lever eller njurar.

Rökning och stor alkoholkonsumtion är riskfaktorer.

Symptom

Symptom uppträder vanligen inom 24 till 48 timmar efter den ursprungliga skadan eller sjukdomen.

Ofta är människor med ARDS så sjuka att de inte kan uttala symptomen.

Tecken och tester

Lyssna på bröstet med stetoskop (auskultation) vilket avslöjar onormala andningsljud, som knaster som tyder på vätska i lungorna.

Ofta är blodtrycket lågt. Cyanos (blå hud, läppar och naglar orsakad av brist på syre till vävnaderna) ses ofta.

Tester används för att diagnostisera ARDS är:

  • Arteriell blodgas
  • Bronkoskopi
  • CBC och blodkemiska tester
  • Lungröntgen
  • Sputum kulturer och analys
  • Tester för eventuella infektioner

Ibland kan ett ultraljud eller Swan-Ganz-kateter behöva göras för att utesluta hjärtsvikt, vilket kan se ut ungefär som ARDS på en lungröntgen.

Behandling

Vanligtvis behöver människor med ARDS vara i en intensivvårdsavdelning (IVA)

Målet med behandlingen är att ge andningshjälp och behandla den underliggande orsaken till ARDS

Detta kan innefatta läkemedel för att behandla infektioner, reducera inflammation, och ta bort vätska ur lungorna.

En andningsmaskin används för att ge höga doser av syre och en kontinuerlig nivå på trycket kallas PEEP (positiv slutet expiratoriskt tryck) till den skadade lungor.

Patienterna behöver ofta vara djupt sederad med läkemedel vid användning av denna utrustning.

Behandlingen fortsätter tills patienten är tillräckligt bra för att andas på egen hand.

Stödgrupper

Många familjemedlemmar till personer med ARDS är under extrem stress.

Ofta kan man lindra denna stress genom att gå med i stödgrupper där medlemmar delar gemensamma erfarenheter och problem.

Se även: lungsjukdom - stödgrupp.

Prognos

Ungefär en tredjedel av personer med ARDS dör av sjukdomen.

Överlevande brukar få tillbaka normal lungfunktion, men många har permanent, vanligen mild, lungskada.

Många människor som överlever ARDS har minnesförlust eller andra problem med tankeverksamhten.

Detta beror på hjärnskador som uppstod när lungorna inte fungerade riktigt och hjärnan inte får tillräckligt med syre.

Komplikationer

  • Lungskador (t.ex. pneumothorax) på grund av användning av höga inställningar på andningsmaskinen som behövs för att behandla sjukdomen
  • Multipel organsvikt
  • Lungfibros
  • Respirator-associerad lunginflammation

Ring din vårdgivare

Vanligtvis sker ARDS under en annan sjukdom, som patienten redan är på sjukhuset för.

Ibland kan en frisk person utveckla allvarlig lunginflammation som blir värre och blir ARDS. Om du har svårt att andas, ring 112 eller ditt lokala nödnumret eller uppsök akuten.