Sjukdomens förekomst, riskfaktorer, symptom och behandling samt prognos

Kronisk prostatit (CPP)

Sjukdom, symptom, orsaker, behandling samt förebyggande av Kronisk prostatit (CPP)

Definition

Kronisk icke-bakteriell prostatit (bäckensmärta) är långvarig smärta och urinsymptom som omfattar prostatakörteln eller andra delar av en mans nedre urinvägarna eller könsorgan. Detta villkor är inte orsakat av bakteriell infektion.

Se även: Kronisk bakteriell prostatit.

Alternativa namn

NBP, prostatodyni, Bäckensmärtor syndrom, kronisk bäckensmärta, kronisk bäckensmärta syndrom, CPP, kronisk icke-bakteriell prostatit, kronisk smärta urogenital.

Orsaker, förekomst och riskfaktorer

Möjliga riskfaktorer för icke-bakteriell prostatit är:

  • Svamp
  • Irritation som orsakas av en säkerhetskopia av urin flödar in i prostatan
  • Parasiter (trichomonads)
  • Virus
  • Kemikalier
  • Nervsjukdom i anslutning till de nedre urinvägarna
  • Problem med potträning
  • Sexuella övergrepp

Livsförhållanden och vissa psykologiska faktorer kan också bidra.

De flesta patienter med kronisk prostatit har en icke-bakteriell form.

Symptom

  • Blod i sädesvätskan
  • Blod i urinen
  • Smärta som är belägen:
    • Över blygdbenet (suprapubic)
    • Mellan könsorgan och anus (perineal)
    • Ländryggsbesvär
    • I pungen
    • Toppen av penis
    • Urinröret
  • Problem med att kissa
    • Minskad urin ström
    • Frekvent urinering
    • Smärta eller brännande urinering
    • Ofullständig tömning av blåsan
    • Svag urinstråle
  • Smärta vid tarmrörelser
  • Smärta vid utlösning

Tecken och tester

En fysisk undersökning kommer vanligtvis inte att visa något ovanligt. Dock kan prostata vara svullen, mjuk eller fast och varm.

Urinprov kan visa vita eller röda blodkroppar i urinen. En spermakultur kan visa ökad mängd vita blodkroppar och lågt antal spermier med dålig rörlighet (motilitet)

Urinodling eller kultur från prostatan visar inte bakterier.

Behandling

Behandling för icke-bakteriell prostatit är svårt. Målet är att kontrollera symptomen, eftersom en total bot är svår att uppnå

Läkemedel:

Många patienter behandlas med långsiktiga antibiotika för att se till att det ändå inte är bakterier som orsakar deras prostatit. Emellertid bör patienter som haft symptom under lång tid och att inte blir bättre av antibiotika sluta att ta dem.

Läkemedel som kallas alfa-adrenerga blockerare hjälper till att slappna av musklerna i prostatakörteln. De innefattar:

  • Doxazosin (Alfadil BPH)
  • Tamsulosin (Flomax)
  • Terazosin (Hytrin)

Det brukar ta ungefär 6 veckor innan dessa läkemedel börjar ge effekt.

Acetylsalicylsyra, ibuprofen och andra icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan lindra symptomen hos vissa patienter.

Vissa personer har haft begränsad framgång med pollen extrakt (Cernitin) och allopurinol. Avföringsmjukgörare kan rekommenderas för att minska obehag med tarmrörelser.

Kirurgi:

Transuretral resektion av prostata kan ske i sällsynta fall om medicinsk behandling inte är framgångsrik. Denna operation utförs oftast inte på yngre män, eftersom det kan orsaka retrograd ejakulation, vilket kan leda till sterilitet, impotens och inkontinens.

Annan behandling:

Varma bad kan hjälpa till att lindra vissa av de perineala- och ländryggssmärtorna. Ett antal andra behandlingar har använts, till exempel prostatamassage, akupunktur och avslappningsövningar. Dock har ingen av dessa behandlingar vetenskapligt visat sig vara till nytta.

Förväntningar (prognos)

Många patienter svarar på behandlingen. Andra däremot får inte befrielse även efter många försök till behandling. Symptomen kommer ofta tillbaka efter behandling, och kan så småningom inte vara behandlingsbara.

Komplikationer

Obehandlade symptom på icke-bakteriell prostatit kan leda till sexuella och urinvägsproblem, vilket kan påverka din livsstil och emotionella välbefinnande.

Ring din vårdgivare

Ring din vårdgivare om du har symptom på prostatit.